strawberrysthlm

Du knackade på min dörr och jag rev mina murar. Du gav mig lillfingret och jag tog hela handen. Du tror att du kan titta in mig i mina ögon och tro att jag ska glömma, det gör jag inte. För sen den där kvällen har jag levt på ruset du ger mig. Jag vill hela tiden ha mer och mer. Du är min drog. Det du ger mig lever jag på i några dagar. Sedan börjar avtändningen och jag ligger sömnlös om nätterna. Sedan trättas vi igen. Och då spelar det ingen roll hur länge jag varit ren från dig. Jag faller tillbaka lika lätt varje gång...