Blogg listad på Bloggtoppen.se

Ibland är en lögn det finaste man har

Snälla, lämna inte den här världen till mig. Den är för tyst, för grå och för kall för att jag ska klara det själv. Behöver din närvaro och dina ord som lovar. Som lovar och som sviker. Som älskar och som ljuger. Kan vi inte bara låtsas ett tag till? Endast i din famn kan jag känna värme. Endast med dina händer i mina kan mitt blod rusa som det ska. Endast i din närhet kan jag andas



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0