Blogg listad på Bloggtoppen.se

Jag skakar av all denna meningslöshet, jag förstår bara det som är vårt

Ibland är sömnen så lätt
att jag för några sekunder tror att du sitter på min sängkant,
tittar på mig med dina gröna ögon
och drar in mig i en dröm där det är du och jag
och slutet har inte börjat
Klockan ringer på nattduksbordet
men i mitt halvsovande tillståndet är det slutmelodin till en film
När dagsljuset letat upp mig under täcket
väcks jag av en verlighet där inget är magiskt och allt är tragiskt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0